Bjuv-Göteborg

Sedan var det bara resten kvar, cirka 23 mil, haha. Frukost serverades klockan 8, och jag åt ordentligt och även bacon och ägg. Sedan packade jag det lilla jag hade, och cyklade iväg mot Ängelholm, cirka 15 km bort. Jag har cyklat genom Ängelholm två gånger och kört vilse båda gånger, så det var obligatoriskt att köra fel igen ingen stadskarta hade jag. Skyltarna ledde till järnvägsstationen men det var ingen bra väg, så jag valde en väg ut på en uppsatt karta. Snart kom jag till Hallandsåsen som var jobbig de två tidigare gångerna. Nu kände jag mig stark och brände uppför åsen i god fart. Det var bra för självförtroendet.

Nästa mål var Laholm, men då var jag tröttare och tog en paus vid bensinstationen, för jag behövde äta och dricka. Hade redan cyklat 5 mil relativt snabbt. Medvinden slutade i och med att jag vände mot nordväst. Sträckan Laholm-Halmstad har cykelbanor, som jag föredrog då vägen är smal och rätt trafikerad, men det är lätt att cykla fel vilket jag naturligtvis gjorde. Jag cyklade genom Halmstad utan stopp, men istället tog jag ett stopp vid ett café norr om staden där det blev kaffe och kaka.

Framemot Falkenberg mådde jag sämre. Drickan räckte inte utan jag behövde något att äta. Magen var inte bra heller. Dunderkuren blev pizza och öl och ett toalettbesök. Jag tog tid på mig efteråt för att låta pizzan och ölet skjunka. Jag bedömde mig ha tid att hinna hem innan det skulle bli mörkt. Det blev en kortare paus i Varberg och för drickaköp i Frillesås. Sedan stannade jag i Fjärås en längre stund och vilade i gräset. Det behövde jag. Nu var det bara cirka 35 km kvar och jag räknade ned. I Mölndal med 7 km kvar började det regna, och dessutom fullt skyfall. Jag tog på mig jackan jag inte använt innan, och det rann solkräm ner i ögonen.

Jag tog mig hem i alla fall. Det var en intressant cykeltur, 135 km dag 1, 236 km dag 2 och summa 371 km. Dessa 236 km är min längsta träning på en dag, bara Vätternrundorna har varit längre. Risken med så långa turer är att man överanstränger sig, skadar sig, men det klarade jag mig ifrån. Så det var väl en bra grej, summerat.

Ystad-Bjuv

Eftersom jag fått för mig att köra en triathlon på ironmandistans (3,9 km simning, 180 km cykel, 42 km löpning) i år så behöver jag träna. Så jag bestämde att köra en långcykling som del av träningen. Inte 100 mil, för jag tyckte det var för långt och tidskrävande, men jag bestämde att köra de dryga 30 milen från Ystad till Göteborg, med tågresa ner och en övernattning på vägen.

Så jag noterade att helgen 9-10 juli skulle passa. Kl 7 på morgonen gav jag mig iväg från Tynnered, västra Göteborg där jag bor och cyklade med min nya temporacer 9 km till Mölndal. Jag hade otroligt lite packning för att vara en cykeltur med övernattning. Bara cykeltröja, underställströja, cykelbyxor och cykelskor, plus i fickorna en mycket tunn jacka och ett par tunna shorts (mest för att jag inte riktigt kunde med att gå på restaurang i cykelbyxor).

I Mölndal köpte jag biljett till Ystad och tog tåget först till Malmö. På tåget mötte jag en norrman med cykel som skulle på långtur i Danmark och Tyskland med full packning inkl tält. I Malmö köpte jag mellanmål och tog sedan tåget till Ystad, dir jag kom ungefär klockan 12.

Jag började med att cykla runt i Ystad och sedan 25 km norrut till Sövde, där en intressant triathlontävling brukar hållas, som jag också ska delta i 17 juli i år. Det var kul att se området där jag tävlat förut. Det var många vid badplatsen.

Sedan några mil norrut till Veberöd, där det blev lunch i form av en hamburgertallrik. Vidare via Harlösa (planerad väg var grusväg så den avstod jag från), Gårdstånga och Marieholm till ett café jag såg utanför Svalöv. Där tog jag kaffe och kakor för jag behövde det tyckte jag. Vidare via Svalöv till Kågeröd. Där åt jag pizza. Jag behövde äta före hotellet för att det troligen inte fanns någon restaurang nära det. Jag var hungrig och behövde något då tyckte jag. Sedan cyklade jag den sista biten till det hotell jag bokat norr om Bjuv. Jag var rätt stark då tyckte jag, pizza verkar vara bra cykelmat. På hotellet fick jag frågan om jag var skadad, för jag gick så konstigt. Men det var för att cykelskorna var mina enda skor.

Summa cykling 135 km, inkl sträckan till Mölndal. Det var ganska bra cykling med medvind och bra väder.

Hemresa

På måndag var det dags för hemresa, som skulle ske med flyg. Flyget skulle gå på kvällen, men först fick jag skaffa ett emballage till cykeln som skulle skydda den under flygplatsens lastprocedur. Jag hade tänkt köpa plastskynke och tejp som fanns i en butik i närheten av hotellet. Men kompisarna rekommenderade att jag besökte en cykelaffär för att skaffa en pappkartong eller en cykelväska. Jag fick råd om en via turistbyrån, och där hade de en mjuk cykelväska som jag köpte. Efter det packade jag färdigt och checkade ut från hotellet och ställde cykel och packning i hotellets förvaring, och stack sedan ut på mer sightseeing. Jag såg inga direka lunchställen, men jag såg en antydan av ett bakom en företagsreception, och jag fick äta där. Det var Thai/Kina-buffé, gott. Klockan fyra samlades gänget vid hotellet för avresa med tåg till flygplatsen. Det var lite besvärligt för vi hade mycket packning. Jag ledde cykeln till tåget med cykelväskan hängande över den för att slippa bära cykeln. Jag hade en inköpt tygväska för jag måste ha hjälm och flaskor mm någonstans. Den lilla ryggsäck jag hade fäst vid pakethållaren under cykelresan var nu handbagage. På flygplatsen stoppade jag ned cykeln i cykelväskan. Incheckning för specialbagage gjordes i en särskild disk som gick långsamt. I gengäld träffade vi flera svenska ironmandeltagare där. Det var en viss väntetid före avgång som vi fördrev med att äta och prata. Själva flygresan tog en och en halv timme. Det var snabbare än att cykla...

När jag kom till Landvetter flygplats, och fick ut cykeln och bagaget, monterade jag ihop cykeln, fäste väskan och cykelväskan vid pakethållaren och hade ryggsäcken på ryggen. Sedan cyklade jag hem. Det var första gången jag cyklat till eller från flygplatsen i samband med en flygresa, och nu till råga på allt med cykeln med på flyget. Jag tyckte allt tog mycket mer plats, trots att jag knappast köpt något (utom cykelväskan). På cykelresan ner hade jag ingen ryggsäck på ryggen för att ha friare känsla, såsom på ett långpass racercykel, vilket det också kändes som, fastän ännu längre.

Summering:
Det var en häftig grej att göra denna grejen; att cykla från Göteborg till Frankfurt, och se på Ironmantävlingen. Det var väldigt långt att cykla. Ofta var det väldigt kul att cykla, ofta ganska tufft. Jag hade utvägen att ta tåget bitvis ifall jag inte orkade, fast det var lite synd att jag inte klarade att cykla allt. Det var för tufft med planen på 117 mil på 7 dagar, medel på 167 km om dagen, och det hade nog blivit några km till. Jag ser ändå tillbaka på detta som en häftig grej och jag tror att när jag återhämtat mig har det varit bra cykelträning.

Summa cykling var 1045 km, varav 975 km från Göteborg till Frankfurt.

__In English__
Final day, I travelled home by air. I had to buy a bicycle bag, and an extra bag for helmet and other stuff, even if didn't have more than what I brought on the bike plus a shirt and shorts. After the air trip I bicycled home, 32 km.

Summary:
It was a amazing thing to bicycle to Frankfurt and watch the Ironman race, even if it was a very long and tough distance. It was a little pity that I could not bicycle all, only 975 km out of the planned 1170 km. Total incl local in Frankfurt and home from the airport I bicycled 1045 km (649 miles).

Ironmanåskådare

Väckarklockan ringde kl 4.50 och jag gick till hotellentrén. Snart kom två av klubbens deltagare, Chrisse (Christine Wageborn) och Sanna (Susanna Isegran) som planerat gå kl 5. Jag önskade dem lycka till, och sedan gick jag till rummet och åt frukost som jag köpt dagen innan. Kl 5.50 gick pendeltåget från huvudstationen till förorten Zeppelinheim. Det var minst 2 km att gå därifrån till simstarten och det var 4-5 st som gick sträckan. Jag gick till gångvägen mellan cykelparkeringen och simstarten. Jag såg Chrisse och Sanna men inte någon annan trivästare (det skulle vara ca 6 st). Jag önskade dem lycka till och de verkade glada och inte nervösa.

Det var två starter, en elitstart kl 6.45 och en motionsstart kl 7.00. Jag såg båda från ovanför stranden där det var bra utsikt. Sedan gick jag mot stället simmarna varvade, vilket de gjorde genom att springa upp på stranden och sedan ut i vattnet igen. Bäst sikt var det om man vadade ut i vattnet vilket en del gjorde och jag valde efter en stund att göra det. Jag såg flera trivästare men det var bara Sanna som såg mig.

Efter simningen (3,85 km) började cyklingen. Jag valde att återvända till Frankfurt. Cyklingen (något förlängt till 185 km) var på två varv med varvning i centrala staden. Jag tittade på varvningen och såg några av klubbdeltagarna, men det var svårt att känna igen dem. Jag åt lunch på en kinarestaurang i närheten.

Jag följde sedan löpningen (42,2 km) och ställde mig vid banan strax efter starten. Banan var en fyravarvsbana på båda sidor längs floden Main i centrala Frankfurt. Jag hade gjort en tabell där jag skrev passertider och förväntad nästa passertid för de jag följde. Solen började titta fram och det blev varmare, upp till cirka 30 grader.

Jag lyckades hålla reda på Mats, Chrisse och Sanna, medan det var svårt att hålla koll på de andra eftersom jag inte visste när de förväntades och jag missade
dem. Jag försökte titta på trivästarna på andra sidan floden också men det var svårt eftersom de kom vid olika tidpunkter på huvudsidan och jag fick koncentrera mig där. Med 2500 deltagare i fyra varv (10000 passeringar) blev det en strid ström löpare. De hade mycket stöd; det var åskådare runt hela den drygt 10 km banan. Många löpare blev mycket trötta av den långa sträckan och värmen. Våra deltagare höll dock stilen, särskilt Sanna som såg glad ut hela vägen, även om också hon var trött. Jag tittade på alla tres målgång. Efter loppet satt jag, Patrik (Sannas man, som tittat på loppet) och Christer (som bröt löpningen efter att ha mått dåligt) och pratade om loppet och min cykling över några öl.

Chrisse och Sanna

Simstarten

Simvarvningen

Chrisse efter 21 km

Mats mot slutet

Sannas målgång

__In English__
I watched the Ironman Europe race in and near Frankfurt. I watched all three events, especially the swimming and running. I especially watched a few people from Sweden whom I knew personally.

Dagen före ironman

Lördag 3 juli. 38 km cykel.
Jag ville cykla till simbanan delvis för att rekognocera och delvis för att få en trevlig tur. De andra sa att det skulle vara omöjligt cykla dit på tävlingsdagen pga avspärrningar och därför tänkte jag cykla dit dagen före samt ta tåget och gå dit tävlingsdagen. Simarenan ligger drygt en mil söder om Frankfurt centrum, men den väg jag valde att cykla är klart längre, bortåt två mil. Det var ännu lite längre eftersom det kortaste vägen var ren skogsstig, inget för racercykel. Jag såg sjön och simarenen lite på avstånd och cyklade hem en klart kortare väg längs en stor bilväg som inte var så hårt trafikerad som jag trott. Det var nämligen fotbollsmatch på gång, Tyskland-Argentina, som började ungefär när jag var tillbaka. Jag såg delar av den på en uteservering och det blev 4-0 till Tyskland, och alla inkl jag jublade vid varje mål. På kvällen var alla galna och det var ett enormt tutande med biltutor.

__In English__
I visited the swim arena to get some extra bike miles and to check it out. Afterwards I watched the football/soccer match Germany-Argentine on TV in a park bar. Germany won and local people were really excited for that.

Sista cykeldagen och ankomst till Frankfurt

Dag 7
Start från Fritzlar kl 8.30, lite senare än tänkt. Jag hade planerat en väg att cykla, mest på mindre vägar. Jag hade ritat vägen på kartan och skrivit avstånd från Frankfurt. Det verkade som om dagsetappen skulle bli 145 km, och planen var ankomst kl 6. Liksom de flesta dagar fanns ingen tid för sightseeing och knappt för att köpa mat och dryck. Förutom av den anledningen eller att vila i skuggan gjordes inga stopp. Jag passerade några intressanta mindre städer såsom Treysa, Homberg och Grünberg. I staden Hungen cyklade jag in i centrum för att köpa åtminstone dryck. Det enda stället jag hittade som hade det var ett glasscafé, där jag köpte både glass och läsk. Det var skönt eftersom det blivit mycket varmt. Jag har nästan aldrig varit med om att varit för varmt för att cykla, eftersom fartvinden kyler, men nu var det så, även med en tunn funktionstshirt och korta löpartights. Det var 35 grader i skuggan har jag fått veta senare, fast det var inte mycket skugga. När jag närmade mig Frankfurt tilltog biltrafiken. Jag förstod att beräknad ankomst snarare var kl 7. Vid ett ställe lockades jag ta en cykelbana längs en kanal, där det var högst varierande underlag. Den mynnade i förstaden Karben, där jag fick krångla mig igenom dåligt skyltade gator. Sedan följde jag en hårt trafikerad landsväg, där omgivningarna såg ut som ren landsbygd, trots att cykeldatorn visade att det var 10 km till centrum. Den siffran fick justeras upp. Jag kom in i Frankfurts förorter och försökte följa bilskyltar mot centrum, men ändå hålla mig till cykelbanor. Jag kom in på min gatukarta över Frankfurt (på en annan väg än tänkt). På grund av ett vägarbete hamnade jag åt fel håll, vilket jag märkte efter ett par km. Så det blev att cykla tillbaka och sedan följde jag floden och såg vissa förberedelser för Ironmantävlingen. Jag hade fått veta via SMS att de andra var på pastaparty och inte vid hotellet, så jag tog det lugnt. Hittade ingen kiosk så jag köpte ett glas Cola på en pizzeria (€2,50 för 25 cl!) Till slut nådde jag fram till hotellet runt kl 8, mitt mål för cyklingen. De andra var inte där så jag cyklade vidare för att titta lite runt. Fick snart telefon där Christer undrade var jag var. Jag lovade komma snabbt, och cyklade runt kvarteret till hotellet, där det blev stort jubel! Christer, Patrik, Sanna och Chrisse var där. Det blev en del pratande om alltihop innan jag checkade in. Dagens mängd blev 159 km, alltså 14 km mer än jag trott. Det var en ganska jobbig och väldigt varm dag, men det var kul att komma fram och få avsluta äventyret.

Hotellet. Tempobåge på cykeln, vilket var trevligt att ha.

__In English__
The last day to Frankfurt: I bicycled 159 km, starting at Fritzlar (planned 145 km).
I mostly followed small or medium roads and passed a few small cities like Treysa, Homberg, Grünberg and Hungen. It was very hot, up to 35 C/95 F, too hot for bicycling (probably the first time I felt it too hot for bicycling). I stopped only to buy beverage and chocolate etc. Near Frankfurt I had problems finding suitable roads and took totally wrong way once. I should have had even more detailed maps (I had maps with 1:200000 and a street map of central Frankfurt), and used the compass I had. When I arrived to the hotel the other had not arrived from the pasta party. But they called me when they arrived and I could make a second triumphant arrival.

Lite berg

Dag 6. 115 km.
Denna och nästa dag var inte planerade i förväg, och ingen övernattning bokad, detta för att öka på spänningen och friheten lite. Jag cyklade söderut från Schöningen 42 km till Wernigerode, vilket var hyfsat platt. I den staden som ligger i f.d. Östtyskland, åt jag och gick runt lite i affärer. Sedan cyklade jag vidare, och nu var det en jättebacke på runt 300 m höjd att forcera. Jag stannade vid en mataffär för att köpa proviant och stannade sedan igen längs vägkanten för att vila och facebooka på mobilen. Det var fler mindre uppförsbackar ytterligare, och en jättenerförsbacke. Det var för långt kvar för orka att cykla allt, cirka 35 delvis backiga mil på de två dagarna, så jag tänkte mig en tågsträcka. Jag hade tänkt avsluta turen vid järnvägsstationen Barbis, efter drygt 90 km. Men när jag nästan var framme såg jag tåget komma och jag missade det. Eftersom nästa tåg gick en timme senare valde jag att cykla till nästa station Herzberg nästan en mil bort. Jag tog en paus under ett träd lite för länge och höll på att missa tåget igen. Jag tog tåget till Göttingen och bestämde att övernattningen skulle ske i Fritzlar, som verkade vara en sevärd liten stad på lämpligt avstånd (15 mil) från Frankfurt. Jag cyklade runt i Göttingen innan jag tog tåget till Wabern (med byte i Kassel, där jag också cyklade runt lite). Sedan var det en knapp mil cykel från Wabern till Fritzlar, där jag hittade ett hotell i gamla stan. Fritzlar verkade vara en liten pärla till medeltida domkyrkostad. Jag åt en god middag med rödvin på torget.

Torget i Fritzlar

__In English__
Day 6. 115 km.
To have some surprises and not everything exactly planned, I had not booked any accommodation for this evening and the route was planned the evening before.

The distance to Frankfurt was 350 hilly km, too much for two days, so I planned to use some train.
First 42 km flat to Wernigerode (former GDR), and lunch there. Then a very hilly route to Barbis where there was a train, which I missed. I bicycled to the next station Herzberg to catch the next train. I took the train to Warben south of Kassel. I had train changed in Göttingen and Kassel, two big cities, where I took short sightseeing trip by bicycle. From Warben I bicycled to Fritzlar, my selected accomodation city. Fritzlar is a lovely medevial small city, where the first hotel I asked at had a room available.